supercalifragilisticexpialidoceous

onsdag. två och en halv timmars tyska med grymmaste grym-britt och tre nya pojkar i gruppen. trevligt med linus som har som fritidsintresse att läsa om tyska gräsklippare på nätet och som kan hur många pi-decimaler som helst. rolig kille där alltså.
sen tvingades jag sitta och lyssna på massa nördigt snack som handlade för det mesta om manga, men lite om zelda också såklart. det var fisk bordelaise och jag, tom och långhåriga naturare+miljömedvetna vegetarianer satt på the wrong side of the matsalen. seriöst, jag hade inte suttit på den sidan sen i ettan nån gång.

sen hjälpte jag mamma med sitt personliga brev och nu hoppas jag verkligen hon får jobb på lasarettet så hon blir lite gladare. och min plånkis kanske med vemvet.
sen var det mattetime och jag var svintaggad. javet, den enda sammare som tycker matte är roligt, typ. men nu ska vi räkna tal som inte finns, och jag blev faktiskt lite besviken när jag fick reda på hur man löste sånadär som saknade reela rötter för att det var ett minustecken under rottecknet. det var nån hårig italienare som kom på en jätteenkel lösning och bestämde att så skulle det vara och att hela världen skulle använda hans påhittade superintelligenta lösning. fiasko!
men jag vet att det kommer bli svinsvåra grejer sen och att jag ska tacka italienaren för att han kom på dendär geniala lösningen, men ärligt så hade jag förväntat mig en lite mer avancerad lösningsmetod.

sen cyklade jag hem med rossan just när det började spöregna. tur att det fanns lite pastamedpesto hemma och så satte jag mig vid datorn och började lite på projektarbetet. shit alltså, inte kul att få göra allting själv, men det ska nog lösa sig. sen dök tompa upp och jag fick massor med pussar. vi åt kakor och kollade på vänner med rossan med. vänner är bra, shit vad bra det är.

träning på kvällen och nu är jag helt slut. imorn tänkte jag gå ut och springa men allt hänger på min ipod. himlatråkigt att springa utan musik yao. plus att jag inte har nåt stoppur annars. vi får se.
sen hade jag tänkt att åka in till örebro och kolla lite på kläder, få se om jag hittar nån bra outfit till elins indiska kväll på fredag. sen ska jag kolla lite grejer till rummet med, det är sjukt trist när det är så tomt, plus att jag inte har nån bordslampa längre och det stör mig, mycket. så secondhandshopping imorn alltså.

men nu får jag ont i nacken, ska smörja in lite med aloevera liniment (vilket jag nästan har blivit beroende av - så gött när det bränner i nacken) och kanske läsa lite. justja, ska kanske börja läsa nån bok på spanska snart, måste träna lite yao.
näh, nattinatti nu!

tired of love, sick of love. ohfan, vad jag vill se razorlight live. tänk att jag köpte en hultanbiljett förra året nästan enbart för att jag ville se dessa brittisk-svenska snubbar som även skulle tälta på campingen med massa andra festivalare. och så ställde dom in, typiskt.

men seriöst nu, vem fan behöver kärlek? jag blir så trött, enda kärleken som är sann är kärleken till sig själv. det är så. jagmenar, om man ändå vet att man på ett eller annat sätt kommer att bli besviken, varför ta besväret? om man ändå klarar sig själv galant.

här kommer våren, det har jag lärt mig
och det är wunderbart (med tysk brytning)
och nu jävlar ska jag vara singel och njuta av det, satsa rejält på skolan, jobb och kompisar. om man ändå får respons där, räcker inte det liksom? jag klarar mig själv vafan. who needs love? who needs the disapointment of a telephone call? not i. i've got my mind on other things, not i. who needs all the arguments? who needs to be right? om det är bara milli och milli så vet vi ju att milli alltid har rätt och det behöver inte bli nåt tjafs alls. älska dig själv. ensam är stark. fast man vet att man inte är ensam om man har sig själv. men missuppfatta mig inte! jag är inte negativ, tvärtom. jag är svinpositiv och nöjd med min nya filosofi. jag är ju så trött på ytliga relationer och liten, omogen och naiv för en djup och verklig relation. who needs love när man bara är arton då? det finns ju så mycket annat man kan älska, och just nu älskar jag razorlight, liptons goda forestfruitte och mig själv, såklart.

ja emma! min blogg lever!
äntligen lov och ändå tycker jag inte att det var så nödvändigt. jamenar, vi skulle lika gärna kunna sluta en vecka tidigare och åka på hultan istället!
matteprov i morse och jag vet redan att jag har gjort en massa slarvfel trots att provet var sjukt lätt. och naturarna är alltid så duktiga, när man går fram och lämnar in provet efter sisådär 2,5 timmars full koncentration så känner man sig svinnöjd och duktig. sen sitter man där i matsalen och diskuterar provet och då sjunker självförtroendet som en negativ exponentiell funktion. att det kan vara så svårt att vara smart!

men jag anstränger mig, ska nu anmäla mig till högskoleprovet när mamma kommer hem och hoppas att det går, men enligt favvobritt så ska det nog gå bra under helgen också. shit, nu blir det att träna somfan alltså, klara minst ettkommanoll.

jag har nu slut på space på min ipod, men ändå så känns det som att jag kan varenda låt. kanske borde utvidga mitt musikförråd och lyssna lite på nya band? det blir nog spännande. jag har hursomhelst fastnat för en arcticmonkeys låt nu, och den får mig att bli ännu gladare när jag är glad och ännu konstigare när jag känner mig konstig. underbar låt alltså, loving it.

nu blir det OC och msn och bilddagboken hela kvällen, som ändå inte kommer att bli så lång eftersom jag ska upp kl 7 imorn bitti för att träna. men nejnej, dom är inte överambitiösa i laget. eller är det bara jag som tycker om att sova på lördagmorgnarna? oh.

jag har iaf köpt biljett till imorn idag. är peppsomfan. men vad ska jag ha på mig?! inga obscena klänningar iaf.

fuck fuck fuck. vilken jävla dålig dag alltså.
trodde aldrig att det skulle vara så jobbigt att börja skolan, jag brukade gilla skolan ju. jag gick alltid upp minst två timmar innan skolan börjar första dagen för att göra mig i ordning och ladda lite och sådär, slippa stressa som jag bruka göra annars. men idag låg jag kvar i sängen så länge som möjligt och försökte försova mig. rossan var dock för pepp så hon såg till att jag inte missade hittills årets näst-sämsta dagen. usch.
folk som frågar, minnen som dyker upp, trötthet och skitväder. usch usch.
ett pm och andra restuppgifter som jag måste göra. individuella valet och valbara kurser, och ett val som måste göras senast den 31 januari. usch usch usch.

naturkunskapen var inställd så liss och jag hängde med helene och snackade lite om poäng, betyg och vidareutbildning. jag trodde jag visste på ett ungefär vad jag ville göra, men det finns så himla mycket att välja mellan! och bara ett och ett halvt år kvar, och mycket mycket att slita för att komma in på något som jag sedan kan tjäna äckligt mycket pengar på. och nej, jag vill inte hålla på med språk, sluta tjata.

usch, det är så slaskigt, kallt och deprimerande ute så det finns inte. oh, vad trött jag blir på vintern. jag vill inte, jag vill verkligen inte. liss och jag fick gå ända till mig (!) i kylan, för att sedan fika och snacka lite volleyboll med rossan. match imorn ju i katrineholm och jag vill inte. nej, jag vill inte fast jag kanske ska få spela lite. usch vad negativ jag är och jag gillar att vara det.



tur att emma räddade min dag idag! hon bjöd på fika; en såndär mysig fika med gott te, bra musik, ljus och rökelser. oh, vad roligt det var att se henne igen och otroligt skönt att prata med henne. det var ju längesen ju och jag hade saknat henne och våra mysstunder. tack för idag emma!

och nu har jag suttit här vid datorn hela kvällen, när jag egentligen borde ha pluggat som en ful åsna för att jag ligger så jävla mycket efter . men jag har mensvärk och jag orkar inte. jag orkar verkligen inte. jag fattar inte varför, jag vet inte vart motivationen har tagit vägen och i want it back. jag behöver den ju! men oh, jag orkar verkligen inte komma igång än. det blir väl imorn.

idag gick jag upp halv elva för att umgås med en viss snubbe som jag inte hade träffat på länge. mr tobbe kom och hämtade upp mig vid halv tolv och då åkte vi till hemköp och handlade glass. sen hamnade vi i yxe av någon konstig anledning och kollade på råttatouille på hans nya stora platt-tv.
sen snackade vi lite om relationer och den inexisterande perfekta partnern tills vi hittade en gammal skolkatalog. helt sjukt roligt att kolla på hur alla såg ut för bara några år sen, gud vad underhållande det var.

 sedan kom jag hem och jag var tvungen att småstressa till träningen, och på onsdag åker vi till katrineholm och spelar match. jag vet faktiskt inte om jag har så mycket lust, men a volleybollspelare has to do what a volleybollspelare has to do.

jag har varit trött hela dagen och jag ser fram emot att gå och lägga mig efter att ha publicerat dethär inlägget. jag gick och la mig vid 5 i natt pga lite nattfilosofering och bright eyes såklart. men det är skönt att det faktiskt börjar släppa, trots att man får lite inte-bra tankar ibland, och det är förstås inte bra. men att prata hjälper, och jag har fått prata hurmycketsomhelst.

och jag har tröstshoppat! jag har beställt en ipod nano video som kommer till mig om ungefär en vecka. göttsomfan. nu ska jag äntligen få lyssna på musik nonstop. nähä, nu ska jag läsa lite om inkaindianerna så att jag nån gång blir klar med mitt pm. jag måste klippa mig förresten. och skaffa helgjobb. och börja köra. och sova kanske också, imorn börjar ju skolan igen. merde.

idag har jag fortsatt med matte D och det har gått förvånansvärt bra. ich bin nöjd. fast jag vet att resten av kursen inte alls kommer att vara lika lätt, men än så länge så känner jag mig duktig.

idag har jag mått ganska bra, visst har det funnits jobbiga stunder då allt bara känts skit, speciellt när folk frågar. men det har ändå funkat ganska bra, jag vet att det kommer att bli bra. jag vet det.

två träningar idag och jag är nöjd med min servemottagning, kan det vara så att man har lättare för att vara fokuserad på det man vill när man går igenom jobbiga perioder? det har hänt förut och det händer nu också. kanske för att man vill tänka på det så lite som möjligt, och ägna alla sina krafter åt nåt som ändå får en att må bättre. är det bara en naturlig process eller är det så att min behovstrappa är helt mysko så att behovet av självförverkligande är viktigare än det första steget, behovet av kärlek/uppskattning? eller är det extra mycket kärlek till mitt eget jag när det behövs lite påfyllning, när man känner en förlust? det känns tomt iaf, det gör det.

sen kom emilie och vi snackade lite. hur man blir av med en kille på tio dagar är en film som jag gillar. ja, jag vet att den är töntig och att det är en typisk tjejfilm. men jag kände verkligen för att titta på den trots den dåliga bildkvaliteten och emilie fick stå ut med det. hon är så snäll så.

sen gjorde jag nåt som jag tror var lite dumt, det gör man när man är förvirrad och naturligt naiv som jag är. men man lär sig också av sina misstag, och jag hoppas verkligen att jag har lärt mig nu. och du också.

nu ska man börja blogga. jag vill ju blogga, jag vill verkligen det. jag har velat det jättelänge, men aldrig tagit mig tiden att göra det. aldrig orkat, aldrig känt ett desperat behov av att skriva som jag känner idag. fast jag vet inte om jag vill att folk ska läsa det, det blir ju så privat på något sätt, men det känns ändå skönt att våga skriva om känslor. oj vad jag känner mig både mogen och emo på samma gång.

hursomhelst så har min dag varit väldigt mysko idag. vaknade jävligt trött efter en riktigt jobbig natt med mycket självplågeri bestående av kärleksfilmen love actually och gamla minnen. efter duschen blev jag dygnnervös ist inför en planerad fika som mamma tyckte jag borde ha skippat. men nej, jag tycker att det var bra, det var givande. men det var jobbigt, och självklart ledde dendär sista pussen till lite mer självplågeri när man kom hem och kollade på gamla bilder, sms, gästboksinlägg. men även det var också givande, nu känner jag att det faktiskt börjar släppa och att ha pratat om det har hjälpt oerhört mycket. men det är klart att det känns tomt som fan.

det är lite roligt att man tröstar sig själv med spekulationer om hur jag kommer att se dethär om några år, då jag är lite mognare och förhoppningsvis lite rikare. för pengar är lycka, va?
då kommer jag tycka att jag var jättetöntig och emo, men vafan. justnu känns det förjävligt, det är bara att inse , acceptera och lära mig att jag faktiskt får vara ledsen någon gång.

fast just nu känns det bra somsagt. det är för att jag har börjat se framåt och planera min vårtermin som singel. kommit på massa saker som jag har velat gjort länge men inte haft tid. saker som jag brukade göra förut men slutade med pga tidsbrist. nu ska jag ta tag i allt som jag inte har orkat gjort förut, nu jävlar.

det kanske var bra då i längden? jag vettefan. men somsagt, nu ska jag vara för mig själv och njuta av sena ensamma kvällar vid datorn, lyssna på mycket musik, göra om mitt rum, läsa böcker som jag har köpt men inte haft tid att läsa, satsa mer på skolan, ta tag i dethär med körkortet, kanske skaffa helgjobb och spara pengar till en festivalsommar, lära mig att sticka, umgås med kompisar, återfå alla som jag har slutat prata med och kanske skaffa nya.

hursomhelst så tror jag att jag kanske ska sova nu. om jag går och lägger mig nu så får jag ungefär 6,5 timmarssömn, sådär lagom när man ska på träningsläger dagen efter.